Äntligen hemma! En gallblåsa minde o 4 snitt extra... Har ont, är mör, trött, men det var så underbart att komma hem! Har bara träffat ena sonen än, men guuud så underbart det var att se honom, hålla om honom, pussa på honom, höra hans skratt, se hans glada ögon, hur lycklig han blev då jag kom hem :) Att få pussa på honom var helt underbart! Mina barn betyder verkligen ALLT för mig! Jag vore inget utan dom! Sen att jag inte kan lyfta honom ens är lite jobbigt, speciellt eftersom jag är ensam med han, men just nu sover han så nu går det ju bra :p Har ringt min mamma o bett henne komma me stor-killen oxå.. SAKNAR!! Han har inte sovit middag, men idag får det bli som det blir! Somnar han på vägen så är det jättebra, men annars får han sova sen middag då han kommer hem! Bara han kommer hem! :) Å såklart att jag får lite hjälp med lyft av lill-killen... För jag fick verkligen skiiitont av o lyfta han från matstolen till vagnen :( Vettetusan hur det ska gå om han vaknar o är lesden innan mamma kommer, för han blir ju inte nöjd av att man gungar vagnen då precis... Känns lite irriterande när jag hade försäkrat mig om att ha hjälp här hemma o det glömts bort o gick inte att lösa, eller jo om sonen inte var hemma hade det gått o lösa. men jag vill ju ha honom här! Nåja, löften är väl inte så viktiga?! Äh, skit samma... jag är ju bara nyopererad :p Visst jag vet att jag kan ringa om det krisar, men vaddå, det tar ju tid innan jag får hjälp ändå, inte klarar jag att inte lyfta upp han under tiden inte.. Och jag har fått strikta order om att inte göra nåt som gör ont :S Skitjobbigt att man inte kan räkna med att det blir som man kommit överens om... Men jag får väl skylla mig själv som inte vill vara utan barnen mer än jag redan varit, och kommer att vara sen! Noooo nu vaknar han... shit!
0